Personspårskurs Dag 2 & 3

I förrgår var det ingen bra dag för Harry. Att på sin födelsedag behöva gå upp klockan 08:30 och sedan ge sig iväg, det räknar han inte som någon bra start på dagen! Han sover gärna till lunch och släpar tassarna efter sig på första promenaden… Men, kurs var det och vi kom i god tid. Vi fick börja med att lägga 2 spår, ca 50 steg med sväng på och det ena skulle vi gå direkt, det andra skulle ligga 10-15 minuter. Det första gick inte så bra och jag antar att det är precis som i viltspåret — det måste ligga längre för att han ska kunna hålla sig till en och samma spår. Det andra hade ju då bättre förutsättningar och efter att jag följt Annikas råd och bytt till köttbullar så tog han snällt upp från både gräs och annat underlag. Men — mitt i spåret fick han upp två elaka myror ibland morrhåren och blev heeelt tokig!!! Han kastade sig på marken och ålade runt, samt slog med tassarna mot nosen för att bli av med de dumma krypen som bet honom!!! Så jag är faktiskt imponerad över att han ens gick med på att ta spåret igen efter det, även om det krävde lite övertalning…

Igår skulle vi börja med att lägga 2 spår på samma sätt, men jag valde att hoppa över det som man skulle gå direkt, då jag inte tycker att det funkar med Harry. Så jag lade ett som fick ligga i ca 15 minuter och gjorde det rätt svårt genom att dra det över en stig där det gått massor av människor. Men han fixade det galant! Han gick upp och vädrade 1 gång bara — jättebra! Därefter skulle vi lägga korta, enkla spår åt varandra och jag fick lägga ett åt lilla welshterriern Saffran. Annika sa att det inte var säkert att det skulle gå så bra för hundarna med helt nya dofter att spåra, men både Saffran & Harry klarade sig bra! Så vi sa att vi får väl ringa varandra om vi kommer bort i skogen! =) Därefter hade jag lagt ett lite längre åt Harry uppe i skogen, men det gick inte så värst bra… Dels så var han nog rätt trött och dels så låg sista svängen alldeles för nära slutet, vilket gjorde att han gick upp och vädrade de sista köttbullarna istället för att nosa sig fram till dem! Men, man lär sig. Nu ska jag  använda mig av en ”super-burk” i spårslutet istället och se hur det funkar. Leksaker blir han ju bara glad av om de rör på sig och det blir ju lite svårt…

Det allra bästa med med att gå på kurs, är ju alla tips och trix man får med sig från läraren och de andra deltagarna! Det absolut bästa var från Saffrans matte och gällde ensamhetsträning/nedvarvning. Hon har en och samma spellista på sin iPod med Sade som hon sätter på en stund innan de ska gå och den står ju då sedan och håller Saffran sällskap medan de är borta. Mycket klokt, nu ska vi bara hitta en artist som vi gillar som gör lugna låtar. Kul att gå kurs, helt enkelt! =)

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s