2

Skitfredag!!!

Alltså, ju mer man planerar och anstränger sig för att hitta på något riktigt trevligt — desto värre verkar resultatet bli… Igår var ett praktexempel på en sådan dag! Vi hade planerat en ordentlig långpromenad på ett par timmar i en skog som Anders familj känner till väl. Så vi kokade te, gjorde smörgåsar, tog med ben till hundarna och inte minst visselpipa och köttbullar till Harrys inkallningsträning (som vi lagt extremt krut på under sommaren och fått jättebra resultat på!). Vädret blev perfekt och hundarna och vi verkligen längtade iväg!

Först insåg jag att jag missat att anmäla till Åland. Ingen katastrof, men väldigt trist eftersom jag planerat för det länge. 

Sedan for vi iväg till området och när grusvägen blir smal och krokig – då sätter sig Harry upp i sin bur och börjar pipa förväntansfullt! Vi släppte ut hundarna och de for iväg som kanonkulor genom skogen, lyckliga som bara hundar kan vara. Harry skötte sig kanon och kom tillbaka på eget bevåg och på visselpipa om vartannat. Yoggi är aldrig längre ifrån oss än typ 50 meter, så honom får man komma ihåg att belöna ibland i alla fall, så han inte känner sig bortglömd. Efter ca 1,5 timmes promenad var vi framme vid sjön Lilla Gölgen och vår fikaplats. Harry hade slagit av på tempot rejält innan pausen och låg nöjt med vid fikat. 

IMG_6146

 

Sedan gick vi vidare, passade på att fylla på lite vatten i en kallkälla och svängde sedan upp på berget. Väl däruppe dröjde det lite väl länge innan vi fick kontakt med Harry igen och då blir det tätare inkallningar, men tyvärr så var han borta helt sedan. Vi visslade och ropade, samt kallade med Yoggi (vilket brukar resultera i att Harry kommer tillbaka som ett skott…) – men ingen Harry. Vi hade ca en timme kvar till bilen och var hela tiden ganska säkra på att han bara låg långt framför oss och skulle vänta på oss vid bilen, som han gjort flera gånger innan. Men när vi väl svängde upp vid bilen så var det ingen Harry där. Vi tog bilen och körde lite på de skogsvägar som korsar den turen vi gått, men ingen lycka. Vi åkte ned till gården som ligger innan parkeringen och informerade dem om att han var borta. Anders ringde polisen, men då det var 80 personer i kö innan honom och vi hade ganska lite batterier i telefonerna så la vi på. Sedan gav vi oss ut och gick halva varvet igen och då hade han varit borta typ 3 timmar. Men ingen hund. 

På väg tillbaka till bilen så kom en kvinna med en grand danois, som vi sett när hon kom och visste att hon inte hade något koppel med sig till, så jag satte upp Yoggi på en jättehög sten för att undvika problem. Hon stannade hos oss och höll då sin hund i halsbandet och jag sa flera gånger att Yoggi är osäker på andra hundar och inte vill ha kontakt. Vi pratade om Harry och lite allt möjligt. Sedan kom Anders från den andra parkeringen och då frågade hon mig om han var rädd för hundar — sedan släppte hon sin… Varpå den gjorde en helomvändning och flög på Yoggi!!! Han försvarade sig genom att hugga och fick tag någonstans runt munnen på den, men jag lyckades få loss honom och fick ned honom på marken, samtidigt som hon skrek åt mig att låta honom vara och att det var Mammuts (!!!) fel! Nej, det var ju helt och hållet hennes fel och jag var bara så ledsen för Yoggis del, för han behöver inte fler dåliga upplevelser med andra hundar! Och jag försöker och försöker att hålla honom undan från det, men det verkar helt omöjligt! Och jag tycker inte att det är okej att han biter andra hundar, även om han tycker att de är dumma. Men mest var jag trött och ledsen över Harry, vansinnig och arg på henne som förstörde ännu mer för både Yoggi och mig och dessutom ganska gravid och kände att bebisen inte var helt nöjd. Så jag bara tog Yoggi och gick därifrån, hulkande och gråtande. Jag kände mig verkligen som världens absolut sämsta hundägare. 

Vid 20:00 ringde polisen upp från sin telefonkö och Anders började göra en anmälan, samtidigt som hans mamma kom ut med mer mat åt oss. Området där vi var ligger mitt på gränsen mellan Norrköping och Nyköping och polisen ringde och kollade med Norrköping, men de hade inte fått in något samtal. Då sa jag till Anders att fråga om Nyköping/Södermanland och gick själv för att prata med Ulla. Sedan hör jag på Anders efter ett tag att det verkar som att det kanske fanns hopp om ljusning och när han lagt på luren, vände han sig mot oss och sa:

-Han finns på polisstationen i Nyköping. 

Vilken lättnad. Stackars mamma fick åka hela vägen ut i onödan, men det var det nog ingen som reflekterade över. Vi drog direkt iväg till Nyköping och in hos polisen. Han hade hittats i Ålberga — på taket till ett skjul!!! Vad han gjorde där orkar jag inte ens fundera på! De hade inte hittat hans chip, eftersom det sitter på framsidan av högerbenet så är det många som missar det… De hämtade upp honom från garaget och det var en MYCKET glad Harry som kom upp!!! 

IMG_6145

 

När vi kom ut på parkeringen så började han helt plötsligt att halta på höger fram. Jag tog i tassen och han skrek i högan sky! Tog upp honom och kollade under gatlyktan — hela ytterlagret av skinn på stora trampdynan var avslitet! Stackars lilla dumma Puh-björn, som Anders sa. På vägen hem åkte vi till Maxi och köpte lite kirurgtejp för att underlätta resan hem bara och sedan göra ett mer noggrant bandage hemma. Harry visade tecken på chock och fick därför åka fram i husses famn under en fleecetröja, där han slocknade totalt. Väl hemma så tvättades och bandagerades tassen helt, men när vi skulle gå och lägga oss så upptäckte jag att även vänster framtass var skadad och han hade slitit upp ett stort jack även på den stora trampdynan… 

IMG_6148

 

Så idag är uppdraget att bunkra upp lagret med bandage och skor för att hålla såren och trampdynorna så rena och skyddade som möjligt. Läste en jättebra krönika av Berit Wallin Håkansson om just skadade tassar, läs den här. Vi är alla rätt slutkörda och trötta och avtackar oss alla moralpredikningar om lösa hundar i skogen. För Harrys del är det nu några dagars vila som gäller och jag hoppas att hältan och trampdynan blir bra så fort som möjligt! 

IMG_6149

Annonser
0

Harry i Värmland!

Vi har den stora glädjen att meddela att Harry nu har varit i Värmland och uppvaktat tiken Hedda (Crazy Train Hard Headed Woman, S50842/2009) hos Johanna Stjernholm på Kennel Rottkaiser’s, där han även fick sin första kull! Nu håller vi tummarna och hoppas på fina, friska valpar i oktober!

IMG_5985

 

Hedda kommer ursprungligen från vår vän Anna-Karin och Kennel Crazy Train, men bor nu i Arvika hos Johanna. Hon är född 2009 och Johanna beskriver henne som en tik med ett härligt temperament som fungerar bra med andra hundar, hon har ett vackert uttryck och huvud samt bra drive i sina rörelser. Hedda gillar att prata en del till vardags, men i grytet smyger hon sig på och har stor arbetslust. Hon är utställd med R-cert och CK. Genom att para med vår Harry så hoppas vi få snygga valpar med stor arbetslust och mycket bra temperament (inavelsgrad 0,2%).

Är du intresserad av en valp ur den här kombinationen, hör av dig till Johanna på: stjernholmjohanna@gmail.com

0

Aj, Aj Harry…

I examenspresent fick jag en ny cykel av Anders & pappa och till den köpte jag en cykelvagn att ha till hundarna. Framförallt Yoggi, då han inte brukar orka lika långt som Harry, men om det är varmt så åker han också in! Vi tog ut dem för en kort provtur i förrgår och det var verkligen vad Yoggi hade önskat sig! Harry gnällde när han var tvungen att sitta där och ville hellre springa.

Yoggi cykelvagn

Yoggi + räservagn=sant!

Igår var vi ute på en lite längre tur och hundarna fick springa lösa när vi var på småvägarna. Sista biten hem var det dock lite större väg och vi kopplade Harry och Yoggi åkte vagn. Plötsligt for en hare över vägen och Harry kastade sig blixtsnabbt in framför Anders cykel och sedan hörde vi ett hemskt pipande! Anders hann inte stanna utan cyklade på Harrys framtass… Så han åkte in i vagnen och väl hemma kylde vi ordentligt, det blödde lite och var skinnflådd över tre tår! Stackars liten!

Harry ajaj

Aoooo!!!

Idag visar han inga tecken på att ha ont, ingen hälta, han bara slickar på tassen lite grann. Men vi har ändå tagit det lugnt idag, till Harrys stora förfäran!

Skelnasjön

Livet.

 

0

Team Mayhem for över Sundet

Då har vi varit på vår länge planerade Danmarks-resa! Vi åkte nedåt i fredags och lämnade av Anders i Lund, för hans bäste kompis skulle gå upp med sin doktorsavhandling (som blev godkänd – -grattis Johan!) och pappa var med som stand-in. Vi åkte först till Hårlev där utställningen skulle vara under helgen. Det var Dansk Terrierklubb som höll i den, så endast 4 ringar vilket gjorde det väldigt enkelt att hitta rätt! Sedan började momentet att resa tältet — något vi aldrig gjort utan Anders tidigare… =) Men vi lyckades, trots ganska häftig vind och två nybörjare! En snäll dansk granne lät oss också låna hans gummiklubba — måste köpa en egen! Därefter åkte vi vidare till vårt B & B på en bondgård lite längre bort, tur att man har GPS säger jag bara…

På lördagen gick BT ganska tidigt och vi var där innan utställningen. Domaren var en irländare vid namn Kevin Maye och vi var 3 hanar i championklassen. Harry skötte sig jättebra och jag kan inte beskriva glädjen när domaren pekade fram oss till första placering!!! Hans första klassvinst i championklass! Sedan blev det CK och mer uppvisning i Bästa Hane, där vi kammade hem 2:a platsen! Tyvärr bakom Maria från Ground Workers, som därmed tog certet som vi var ute efter… Så kan det gå.

På lördag kväll kom Anders med tåget och var med som support på söndagen, då domaren var en engelsman vid namn Les Aspin. Tyvärr tyckte han att Harry var alldeles för stor och vi hamnade sist i championklassen och blev till och med utan CK… Det var en trist avslutning på äventyret! Men sådan är ”sporten”.

IMG_5692

Pappa & Yoggi är verkligen bästisar!

IMG_5693

MYCKET stolt matte efter vinst i championklass och 2:a placering i Bästa Hane!!!

IMG_5717

Yoggi spanar fåglar vid Stevns Klint, underbar utsikt!

IMG_5711

Grabbarna svalkar tassarna i havet!

IMG_5705

Bästisar var det ja… =)

IMG_5707

Matte har opponerat och fått godkänt på sin kandidatuppsats i veckan! =)

IMG_5709

Det firades tillsammans med en stolt och glad husse! =)

IMG_5712

Igår fick Harry träffa och leka med älskade Hugo för första gången på väldigt länge!!! En underbar kväll som gav upphov till nya, spännande planer…

Vi hade i alla fall en supertrevlig helg och ser fram emot nästa äventyr!

 

0

Dagar i Stavsjö!

Vi bor ju sedan två månader tillbaka i Stavsjö mestadels och det är verkligen ett paradis för hundarna. Ja, oss människor också för den delen.

IMG_5635

Skönt med sovmorgon i stora sängen!

IMG_5638

Utflykt med de gyllene kusinerna vid Fiskedammarna!

IMG_5644

Börjat ta upp löpningen så smått till grabbarnas stora lycka.

IMG_5648

Hela skogen för oss själva!

IMG_5654

Varit hjälptränare när matte har ridlektioner har de hunnit med också!

I fredags var vi hos veterinären för vaccination, samt koll av Harry som har matvägrat ett tag. De hittade ingen spricka i någon tand eller någon infektion, så de tog ett blodprov och misstänker magkatarr. Ingen behandling, utan bara att vänta in provsvaret. Men han var väldigt ledsen över det och Yoggi med.

IMG_5665

Snacka om att tycka synd om sig själva!

Igår och idag har vi varit och badat och igår var det två svanar i den lilla sjön, vilket ledde till att Yoggi hoppade i typ 10 gånger och husse fick simma ikapp och styra om… =) Så idag var det flytvästar på!

IMG_5675

Nu på kvällen hände något mycket konstigt! Hundarna fick sin mat ute på gräsmattan och Harry visade STORT intresse för att få äta och vi slängde ut maten med stort mellanrum. Så gick Anders in och jag började plocka in utemöblerna, vänder ryggen åt hundarna i någon minut och hör sedan hur de ryker ihop bakom ryggen på mig!!! Yoggi hade då farit fram och skulle stjäla Harrys mat och Harry var tydligen vansinnigt hungrig och sa ifrån, vilket gjorde Yoggi förbannad och han högg och vrålade i ren förvåning! Shit vad arg jag blev på honom! Mest chockad tror jag, för de har aldrig ens höjt rösten åt varandra tidigare… Nu är de vänner igen, men Harry var konstigare än vanligt långt efter!

IMG_4181

Våran godhjärtade, älskade Harry var tvungen att ryta i och det tycker han inte om.

 

0

Mitt Hjärta, Mitt Allt.

Min Yoggi. Jag klarar inte riktigt av att han inte mår bra! Det gör att hjärtat slår i otakt och världen känns otrygg. Nu tror jag inte att det är jätteallvarligt, utan att det kommer bli bra efter att veterinären (specialist på internmedicin) har tittat på honom och gett medicin i morgon, men ändå. Det skär i mig när han tittar på mig med stora, sorgsna ögon. Fast de inte kan prata så vet man liksom.

2012-08-12 09.29.44

I sommar ska vi jaga skräddare i pölarna i Vemdalen igen, Yoggi!

Vi pratade om det där i helgen, min moster och jag, hur man känner sina djur. Både hon & jag är ju hästmänniskor i grunden, sedan älskar hon katter och jag hundar, men känslan efter ett helt liv med djur är nog den samma. Man liksom vet, man känner innan någon annan ser. Det är inte alltid man kan sätta fingret på exakt VAD felet är, bara att det ÄR. Om jag fick en enda förmåga i mitt liv, så skulle jag vilja kunna förstå vad våra djur kommunicerar med oss. Jag pratar med mina hela tiden, jag pratar med fåglar och katter och rådjur jag träffar ute, jag känner för alla djur, inte bara mina egna. Jag litar inte på människor som inte tycker om djur. Jag tycker mer om de flesta djur än jag tycker om de flesta människor. Så är det med den saken.

Och med det vill jag sända en tanke och all min kärlek till världens bästa katt: Tiger. Den enda katt jag någonsin fallit pladask för! Och till Coffee. Hon åkte hem igen i lördags och jag orkar inte riktigt prata om det än. Älskar er!

IMG_5141

Tiger & Coffee

0

Udda Start på Dagen…

Jaha, det var också ett sätt att börja dagen och vår utbildning. Jag var uppe tidigt i morse och började förbereda och packa för avresa till Solna, när jag som vanligt läste nyheterna på Aftonbladet: Kontorshotell i Solna i Lågor. Jag skickade ett sms till Nina (vår lärare), men hon hade inte hört något – så vi körde på som vanligt. Bästaste maken åkte bussen med oss till Cityterminalen, följde med oss ned till perrongen för blåa linjen som skulle ta oss till Vreten och det var väldigt skönt! Hade ju med mig stora Agria-buren åt hundarna och en fullpackade ryggsäck och framförallt buren är väldigt osmidig i kollektivtrafiken… Våra hundar — änglar!!! De är så himla duktiga, lugna och trygga. Man blir superstolt varje gång man tar med dem ut på stan!

Så kom vi i alla fall fram och möttes av polis och brandkår! Det var ”vår” byggnad, brand våningen ovanför våran och hela fastigheten rökfylld under natten — polisen misstänker mordbrand. Där blev vi stående, nästan alla kursare med hundar och Nina. Vi väntade i typ en timme, sedan kom den ansvariga och meddelade att det inte skulle bli tillträde på ett par månader, vilket inte är konstigt med tanke på hur det stinker efter en brand och vilken sanering som behövs… Det var bara att packa ihop och åka hem med hundarna igen! Mycket konstig start på dagen!

Nu har vi fått meddelande om att vi har fått en ny lokal till i morgon, i Skogås, så tar vi igen dagens lektion vid nästa tillfälle i november.