0

Personspårskurs Dag 2 & 3

I förrgår var det ingen bra dag för Harry. Att på sin födelsedag behöva gå upp klockan 08:30 och sedan ge sig iväg, det räknar han inte som någon bra start på dagen! Han sover gärna till lunch och släpar tassarna efter sig på första promenaden… Men, kurs var det och vi kom i god tid. Vi fick börja med att lägga 2 spår, ca 50 steg med sväng på och det ena skulle vi gå direkt, det andra skulle ligga 10-15 minuter. Det första gick inte så bra och jag antar att det är precis som i viltspåret — det måste ligga längre för att han ska kunna hålla sig till en och samma spår. Det andra hade ju då bättre förutsättningar och efter att jag följt Annikas råd och bytt till köttbullar så tog han snällt upp från både gräs och annat underlag. Men — mitt i spåret fick han upp två elaka myror ibland morrhåren och blev heeelt tokig!!! Han kastade sig på marken och ålade runt, samt slog med tassarna mot nosen för att bli av med de dumma krypen som bet honom!!! Så jag är faktiskt imponerad över att han ens gick med på att ta spåret igen efter det, även om det krävde lite övertalning…

Igår skulle vi börja med att lägga 2 spår på samma sätt, men jag valde att hoppa över det som man skulle gå direkt, då jag inte tycker att det funkar med Harry. Så jag lade ett som fick ligga i ca 15 minuter och gjorde det rätt svårt genom att dra det över en stig där det gått massor av människor. Men han fixade det galant! Han gick upp och vädrade 1 gång bara — jättebra! Därefter skulle vi lägga korta, enkla spår åt varandra och jag fick lägga ett åt lilla welshterriern Saffran. Annika sa att det inte var säkert att det skulle gå så bra för hundarna med helt nya dofter att spåra, men både Saffran & Harry klarade sig bra! Så vi sa att vi får väl ringa varandra om vi kommer bort i skogen! =) Därefter hade jag lagt ett lite längre åt Harry uppe i skogen, men det gick inte så värst bra… Dels så var han nog rätt trött och dels så låg sista svängen alldeles för nära slutet, vilket gjorde att han gick upp och vädrade de sista köttbullarna istället för att nosa sig fram till dem! Men, man lär sig. Nu ska jag  använda mig av en ”super-burk” i spårslutet istället och se hur det funkar. Leksaker blir han ju bara glad av om de rör på sig och det blir ju lite svårt…

Det allra bästa med med att gå på kurs, är ju alla tips och trix man får med sig från läraren och de andra deltagarna! Det absolut bästa var från Saffrans matte och gällde ensamhetsträning/nedvarvning. Hon har en och samma spellista på sin iPod med Sade som hon sätter på en stund innan de ska gå och den står ju då sedan och håller Saffran sällskap medan de är borta. Mycket klokt, nu ska vi bara hitta en artist som vi gillar som gör lugna låtar. Kul att gå kurs, helt enkelt! =)

 

Annonser
0

Personspårskurs Dag 1

Idag var första dagen på personspårskursen på Hundens Hus, för mig och Harry. Yoggi fick följa med som moraliskt stöd och han skötte sig jättebra! Jag insåg sent om sider hur mycket jag avskyr att köra bil inne i Stockholm och jag skulle ända till Ryttarstadion!!! =( Men fram kom vi och det var ett trevligt gäng som fick grunderna i hur man lägger och går personspår, innan vi traskade iväg för att praktisera. Först fick vi trampa upp en ruta på typ 1*1 meter och slänga ut godisar i den. Harry kom just då på att man inte kan äta godis i gräset… Typiskt! Så efter ännu ett försök så fick vi gå vidare till gruset istället och där gick det mycket bättre! Knas-Harry slår till igen! =) Nästa steg var att börja med en likadan ruta, men att sedan trampa upp ett spår på ca 10-20 steg — med en godis efter varje steg. Det första gick jättebra! Sista övningen för dagen var ett längre spår (ca 50 steg, godis i vart 4:e) som dessutom skulle ligga i 10 minuter och jag lade det på en jättebra stig och avslutade med hans favoritboll. När vi väl skulle gå det så gick de första 10-20 stegen väldigt bra och han höll nosen i backen — men när vi närmade oss spårslutet så gick han upp och vädrade… Precis då brakar 2 joggare rakt in i vårt spår och förstör alltihop! Det fanns inte en chans att få ned hans nos i marken igen. =( Vår lärare Annika sa att vi skulle lägga 1 eller 2 spår till under kvällen och för Harrys del testa med köttbullar eller att ta bort godiset helt.

Sagt och gjort, jag lade 2 spår på ca 25 steg med köttbullar i vart 4:e nu på kvällen och de tog han jättefint!!! =) Ny dag imorgon!

Personspår Dag 1

Fina vovvar på kurs!

0

Bra Start på 2013!

Som de flest a av er vet, så gav jag mig en drömutbildning i present för två år sedan och fick spendera ett fantastiskt lärorikt år på Instruktörsutbildningen på Hundens Hus här i Stockholm. Sedan har mina inlämningsuppgifter tyvärr hamnat i skymundan av flytt och pappas sjukdom, men nu är allting äntligen klart och inlämnat — stort TACK till underbara Linda Bodin som har varit ansvarig lärare det senaste året, utan henne hade det inte varit möjligt.
Och idag kom så mitt efterlängtade diplom:

Känns sjukt bra!!! Och jag hoppas verkligen kunna vidareutbilda mig inom hundvärlden, både mot beteendevetenskap och samhällsnytta via sjukvård och äldreomsorg.

0

Läsa Hund

Wow! Vilken helg! Jag har lärt mig så mycket om Harry och är så grymt stolt över honom!

Han är så lätt att ha med när inte Yoggi är med och jag tycker fortfarande att det är jättekonstigt… Men jag måste nog inse att det är Yoggi som är problemet och framförallt börja jobba med dem en och en, för att stärka dem och vår relation. Harry har varit med pappa och jobbat i skärgården på dagarna när jag har jobbat och sedan har vi tagit en timmes-promenader på kvällarna där han fått springa lös och han har inte rymt en enda gång. Duktig kille!

Så igår var det dags för första dagen på läsa-hund blocket och då var det teori och sedan kom det valpar som vi fick titta på medan Cilla jobbade med dem. Det var väldigt intressant och valparna var VÄLDIGT olika, sedan var Cillas diplomathund Lilja med och jobbade med dem och det var väldigt intressant att studera hennes språk.
Harry var så himla duktig och sov snällt i sin bur hela dagen. Så igår kväll kom belöningen: en visit på Drottningholm och hundöarna! Han pep som en tok när vi svängde in på parkeringen! Sötnöt! Det var inte så mycket folk där och Harry Ferrari kunde alltså brumma iväg i full fart, man kan inte annat än skratta åt honom. Han är så levnadsglad, det tycker jag beskriver honom väldigt bra! Och jag ser så himla mycket av Timmy i honom!!! Samma energi, samma goda hjärta, stora yviga gester och samma stora kärlek: att springa fritt. Tänk om jag har fått tillbaka min älskade Timmy-Tut i Harry? Jag gillar den tanken.
Så sprang han i alla fall runt ett varv och kom i kapp ett gäng bestående av en basenji och två dvärgpinchrar som han lekte med. Så kom vi tillbaka till bron och han for ned mot vattnet med de andra efter, jag tänkte inte mer på det. Så efter några minuter sa tjejen som jag pratade med att han kanske hade trillat i. ”Näe, sa jag, det tror jag inte”, men vi gick ändå och kollade och tro fan han hade gjort en Hardy: farit i vattnet och det var så höga kanter så han kom inte upp igen!!! Dessutom hade han trasslat in sig i något sjögräs eller liknande och bara stod på bakbenen och tittade hjälplöst på mig! ❤ Så jävla söt!!! Det var dock lite lättare att dra upp honom än vad det var att få upp Hardy… =)
Behöver jag säga att han slocknade som ett ljus i soffan när vi kom hem?…

Idag var det våra hundar som skulle studeras och för mig började det redan på t-banan… Det kom en alkis och satte sig mittemot oss och jag tog genast in Harry bakom mina ben, för det kan ju bli ganska jobbigt för hundarna: de är högljudda, har ett hotfullt kroppsspråk och är ganska påstridiga. Men gubben gav sig inte utan började fråga vad det var för ras och Harry sträckte fram nosen och då tänkte jag att han får skylla sig själv, då släpper jag fram honom så han får hälsa. Han var så jävla duktig!!! Han jobbade HELT rätt: S-bågen, slickade sig i mungiporna och vände bort huvudet-alla lugnande signaler han kunde komma på! Det var så häftigt att se och jag inser att jag är fullkomligt nördig och totalt hundifierad nu för tiden! Hundens Hus har gett mig ett helt nytt sätt att se på mitt liv med mina hundar och varje situation ser jag nu som en gratis lektion i hundarnas beteende och språk. LOVIN’ IT!!!
Sedan gick vi och väntade vid rasthagen där vi skulle träffs och stod i spöregnet… Jag hade ingen jacka med mig till Sthlm… Det var ju liksom vår nu… Sedan hade Cilla plockat ihop vilka hundar som skulle mötas och Harry fick först träffa Onni, en cocker-spaniel på 2 år. De hälsade och sedan valde Harry att gå därifrån, vilket förvånade mig! Jag trodde att han skulle leka loss järnet, men icke.
Sedan fick han träffa Shade, en ung labbetik och det gick också fint. Sedan kom polaren Oliver, en 3-årig pitbull/amstaff och de hade jättekul ihop! Men de känner ju varandra sedan tidigare… Han fick även träffa Lilja & Cherie, två diplomathundar och han var måttligt intresserad av dem… Detta diskuterade vi i klassen efteråt och jag är beredd att hålla med Cilla & Linda: situationen på t-banan på morgonen hade ”tagit” så mycket på honom att han inte var mottaglig för att skapa nya relationer. Det tycker jag är grymt spännande!  Jag tror att vi ibland glömmer att se våra hundar som individer med ett ganska komplicerat känsloliv, de ska liksom bara passa in, och så är det ju verkligen inte! Är man inte beredd att låta sin hund vara en individ som man faktiskt vill ge de bästa förutsättningarna genom att hjälpa den och styra upp lite åt den, då kanske man inte ska ha hund… Jag känner mig sporrad på att bli bättre på att läsa mina hundar och hjälpa dem igenom livet, så att DE mår bra. De är fantastiska på att låta mig känna olika saker och ger mig så mycket att det är det minsta jag kan ge dem…
Sjukt intressant! Jag har en väldigt duktig hund som är bra på att läsa andra och själv ger tydliga signaler, jag är så nöjd med hur han har betett sig hela helgen!!!

Summan av helgen är ändå lite negativ: jag känner mig splittrad!!! Det är så mycket jag vill göra och jag blir ledsen över att varken ekonomi eller tid finns… Jag skulle vilja utbilda Harry till diplomat- och terapihund och skulle själv vilja läsa hundpsykolog eller åtminstone problemshundskonsult… Sedan har jag en klar idé på vad jag vill göra med den utbildningen, men hundpsykologen kostar 75 000:- + moms… Hmmm, måste lura mer på detta…

Nu sitter vi på tåget hem till Norrpan och Harry ligger helt utslagen på sätet bredvid mig… ❤

0

Hur Upplever Mina Klasskompisar Mig?

Efter hela ”führer-incidenten” känner jag att jag kanske behöver arbeta på min framtoning… För jag är ju ganska snäll egentligen… =) Fast jag kallas för Satan…

Så idag på eftermiddagen så fick vi i uppgift att skriva något positivt om var och en av våra klasskamrater (anonymt) och vi fick inte läsa de lappar vi fick förrän vi kom hem. Såhär uppfattar mina underbara klasskamrater mig: ”rolig”, ”ärlig & äkta”, ”rolig & social”, ”utåtriktad”, ”social & glad”, ”glad & intelligent”, ”omtänksam”, ”starka & bra åsikter, väldigt glad & positiv!”, ”varm & genuin” & ”målmedveten, stark, envis”. DET kändes bra i alla fall!!! Alla ord värmde och jag tycker så mycket om er allihop!!!

1

Hundens Hus: Psykologi

Då sitter jag på tåget hem från vår underbara utbildning! Denna helg har mest fokuserat på människan, vilket faktiskt är vad vi kommer jobba med mestadels… Det kan man ju tycka vad man vill om, men en hund har ju oftast en sådan i andra änden av kopplet… =) I fredags hade vi grupparbeten och såg en film, väldigt intressant: ”The Urban Ape”. Igår fick vi träffa inlånade hundar och träna varandra med en lektion som vi hade planerat med övningar från vårat häfte och jag var i grupp med älskade Karin & Camilla. Vi hade en mellanpudel och en jack russel. Jag är så himla nöjd med min lektion!!! Trodde aldrig att jag skulle kunna genomföra den, var TOKNERVÖS och trodde inte jag kunde komma ihåg och förklara en enda övning, men det gick så bra. Förutom sista övningen som var dirigering i långlina… Den funkade inte så bra… Vad Karin gjorde med pudeln vet jag inte, men jag fick skratta i alla fall! Tack för det hjärtat! Så gick Cilla runt och filmade oss under tiden och visade upp det för klassen sedan och alla var med 2 gånger, utom jag… Mig visade hon 4 gånger!!! BLURK!!! I första sekvensen stod jag med händerna bakom ryggen och efter det har de kallat mig för Führern… =) Så om ni ser mig spatsera runt med händerna bakom ryggen och säga ”zitt!”, var snäll och påpeka detta, så jag kan mjukna i min framtoning…
På kvällen skulle vi ha gått och sett Scream 4 på Sergel, men jag var helt slut och hade skallebang, så jag, Åland, Gällivare, Uppsala & Skärholmen drog till Kungshallarna och åt middag innan det var dags att sova.

Idag var det dags att instruera ”riktiga” hundägare i en 30 minuters lekion… Jag hade nästan samma upplägg som igår och hade planerat att styra upp dirigeringsövningen och genomföra den på ett bra sätt idag… Men när jag fick se mina ekipage så insåg jag att det inte var någon idé och slängde in skålen istället! =) Flexibilitet är viktigt, säger Cilla. Jag var dock inte ett dugg nöjd med min insats idag, så tack snälla Josefine för din motiverande feed-back!!!

Jag älskar verkligen vår klass! Världsbäst! Hoppas verkligen att vi kan hålla ihop en träningsgrupp även efter utbildningen, även fast vi bor långt isär…

Så tacksam att jag valde att gå på Hundens Hus! Cilla, Martina och de andra lärarna är så grymt duktiga och det är ett sant privilegium att få ta del av deras kunskap! Så tack till er alla!

1

Etologi & Närlydnad!

Snart går tre mycket intressanta dagar till sin ände, både jag & Harry är helt slut i kropp och hjärna! Men det är ju så sjukt intressant och jag älskar ju vargar och deras historia. I mitt specialarbete i 3:an på gymnasiet så skrev jag om vargen och fick även möjlighet att spendera en dag med vargskötaren på Borås Djurpark. För mig som hundägare är det ofattbart att folk hatar deras förfäder, men det är ju tyvärr mer och mer utspritt… Utan vargen hade jag inte haft Yoggi & Harry idag och den tanken står jag bara inte ut med! Jag hoppas att vi kan hitta ett sätt att ha vargen i våra skogar, för den hör hemma där och levde där långt innan oss. Känner att det snart är dags för ett besök hos de underbara vargarna på Kolmården!

Såhär trött blir Harry av att vara på kurs i 3 dagar!